Gå tillbaka till Arkiv
På Riksdagens hemsida www.riksdagen.se finns ett utmärkt ”virtuellt riksdagsbesök” där man på skiss över Riksdagens hus kan klicka på platser eller föremål som man vill ha information om. Det är en både rolig och informativ upplevelse att klicka sig runt i alla byggnaderna.
Här presenteras plenisalen med information särskilt utformad för oss som haft våra platser där.
De ursprungliga draperierna som täckte ingångarna till plenisalen har ersatts med glasdörrar.
Plenisalens platser har ordnats så att 50 stolar placerats som debattplatser i halvcirkel framför de pulpeter som används vid interpellationer, frågor och repliker. Tanken var att skapa "ett rum i rummet" och därmed göra debatterna mer trivsamma än när deltagarna sitter spridda över hela salen - som tidigare. Så har det också blivit. Dessa platser är också fasta ledamotsplatser.
Ledamöternas platser är som tidigare ordnade valkretsvis och inom varje valkrets efter tid i riksdagen.
En nyhet är att man med sitt ledamotskort kan logga in sig på valfri plats i salen. Poängen med det är att man kan använda platsens kommunikationsknappar till att begära ordet liksom till att instämma med talare. Vid voteringar används förstås de fasta platserna. När ledamot sitter på sin plats behöver hon/han inte logga in sig för att använda platsens kommunikationsknappar.
Till vänster (från ingången sett) är några av debattplatserna avsedda för statsråd och deras medarbetare. Platser avsedda för statsråd har markeringar på ryggstöden. Till höger (från ingången sett) finns platser för utskotts- och partikanslipersonal.
Före detta riksdagsledamöter har som hittills tillträde till plenisalen. Dock är önskemålet att vi inte sitter på ledamotsplats. Däremot kan oreserverade platser till höger från ingången sett användas av oss.
Stolarna är vridbara i sidled och har automatisk höjdjustering (med s.k. komfortpatroner som känner av vikten på den sittande och anpassar höjden därefter). Det går inte att ändra ryggstödets lutning. När man lämnar sin plats återtar stolen sin standardinställning. Det gör att intrycket av plenisalen blir enhetligt även om ledamöterna lämnar platsen med stolen vriden (som på bilden, där stolen är ”på väg” till utgångsläget).
Till höger om mikrofonen finns kortläsaren där ledamotskortet placeras om ledamoten valt att sitta på annan plats än sin egen.
Om bänkskivan drages mot stolen blir pennfack och kommunikationsknappar synliga. Där finns - som tidigare - knappar för ja, nej och avstår. Nytt är möjligheten att genom knapptryckning begära votering och rösträkning (i stället för som tidigare genom att resa sig upp) samt att instämma med talare och att begära ordet.
För talmannen torde knappen ”instämma” vara särskilt välkommen. Vi minns hur instämmanden genom uppresning satte talmannens personkännedom på prov då hon/han skulle nämna namnet på alla som instämde. Nu kommer alla namn upp på talmannens dataskärm och det är bara att läsa innantill…
Inför renoveringen av plenisalen ville riksdagen pröva alternativ till Stora Riksvapnet som var placerat högt uppe på väggen till vänster om Elisabet Hasselberg Olssons vävnad ”Minnet av ett landskap”. Av tre förslag till utformning och placering vann formgivarna Ingegerd Råmans och Per B Sundbergs gemensamma förslag. De hade gjort omfattande studier av Riksvapnets historia och deras förslag är inspirerat av den äldsta kända framställningen av Stora Riksvapnet som skapades på kung Karl Knutsson Bondes tid – år 1448. Ingegerd Råmans och Per B Sundbergs Stora Riksvapnet är tillverkat i förgylld brons med heraldiskt färgade detaljer - lysande blått och rött.
Ingegerd Råman säger till Riksdagens Veteranförening att en viktig orsak till placeringen just på talarstolen är att Stora Riksvapnet skall synas t.ex. vid TV-sändningar från riksdagen. De flesta vet inte om att vi har ett riksvapen - än mindre hur det ser ut. Förhoppningen är att sändningstekniker som styr vilka bilder som går ut i TV-sändning också skall visa så stor del av talarstolen att Stora Riksvapnet då och då syns i bild.
---------------------------
På talmansbordet står lottskrinet – som används när rösträkning resulterar i ”oavgjort”. Det är formgivet av konstnären Karl Gustaf Nilson. Skrinet är uppbyggt av 15 träslag med ett gyllene lejonansikte. I skrinet ligger alltid två "lotter" - en med texten Ja och en med Nej. Vid lottdragning anmodar talmannen någon ledamot att dra en av lotterna och dess text blir beslut.
Valurnan – som används vid slutna omröstningar, t.ex val av talman – är liksom lottskrinet formgiven av Karl Gustaf Nilson. Urnan är placerad på en glassockel vid väggen bakom talmansbordet.
Urnans motiv i klara blåa, gröna och gula färger påminner om en kartbild. Motivet kan sägas representera vårt land med vatten, land och vägar. En röd bro förenar vägarna och kan symbolisera överenskommelse. Det gyllene äpplet på urnans lock kan ses som kunskapens frukt.
KG Nilson berättar för Riksdagens Veteranförening:
- När uppdraget att göra valurnan kompletterades med ett röstskrin ville jag ge det en utformning som anknöt till en gammal svensk form, en s.k. svepask. Denna gjordes oftast i näver. För att göra den mera hållbar bestämde jag mig för att den skulle göras av svenska träslag som sammanfogades som ett murverk i svepaskens ovala form. Som handtag finns ett förgyllt lejonhuvud med ring.
(Av upphovsrättsskäl publiceras inte bilder av KG Nilsons verk. De kan beskådas i den s.k. virtuella rundvandringen på Riksdagens hemsida www.riksdagen.se )
Votering i kammaren. Klubbslag av talman Per Westerberg (M). Till höger biträdande kammarsekreterare Per Persson.
Rösträkningsresultatet markeras som hittills på voteringstavlorna – nu anpassade till stolarnas nya placering. Resultatet visas också i siffror på TV-skärmarna (som skymtar ovanför voteringstavlan)
Interpellationsdebatt
Christina Axelsson (S) har interpellerat näringsminister och vice statsminister Maud Olofsson (C).
På väggen bakom talmannen finns ett klockräkneverk som visar återstående talartid. Lägg också märke till TV-kameran.
På TV-skärmar ovanför voteringstavlorna visas den bild som är i sändning.
Riksdagens TV-utrustning är av sådan kvalitet att sändningar från riksdagen tas emot av TV-bolagen.
Kontrollrummet finns innanför glaspartierna på plenisalens högra vägg (från ingången sett). De röda lamporna som syns genom glaset har texten SÄNDNING.
Riksdagens sändningstekniker Sara Lindqvist sköter här kamerorna för TV-sändning. (Bilden är tagen innan plenisalen byggdes om.)
Presidiet vid den fotograferade interpellationsdebatten: 2:e vice talman Birgitta Sellén (C) och biträdande kammarsekreterare Per Persson. Till höger tjänstgörande kanslist Mats Carlstedt och riksdagsstenografen Anita Bergström. Vid bordet i bakgrunden tjänstgörande kammarassistent Gunnar Sätterkvist.
Riksdagens debatter stenograferas alltjämt för protokollet. Sedan åtskilliga år har riksdagsstenograferna både ljud- och bildinspelningar för den händelse de vill kontrollera sina stenogram. Det är mycket mer tidsödande att renskriva från band än att renskriva sitt stenogram. Därför torde riksdagsstenografernas arbetsuppgifter bestå.
Den som försökt renskriva tal från ljudband vet att det ofta behövs språklig bearbetning för att texten skall vara förståelig i skrift. Därför är riksdagsstenografernas betydelse för ledamöternas rykte som talare stor…!
Stenograferna stenograferar i 10 minuter för att sedan direkt gå till sina rum för att bearbeta och renskriva stenogrammen. På bilden har just riksdagsstrenografen Agneta Bernström kommit in för att ersätta kollegan Anita Bergström. T.v. på bilden tjänstgörande kanslist Mats Carlstedt.
Presscenter
Ett presscenter har ordnats i foajén utanför plenisalen.
Centret är placerat där fönstret med de tre kronorna finns.
I presscentret finns den tekniska utrustning som behövs för både radio- och TV-sändningar. Där finns också sittplatser. När lokalen används av de politiska partierna har de möjlighet att hänga upp egna bakgrunder med logotyper.
Tillbaks till Arkiv
Senast ändrad 2009-10-16